Nä, det blev ingen behaglig träning som tröst för DIF-förlusten igår. Det blev värre än någonsin. Jag var nära på att ge upp men det är ju inte för inte som man har en PT. Det känns som jag fortfarande tio timmar senare är trött.
Men det blev ingen blombukett som belöning idag men väl världens godaste kanelbulle. Från Filmhusets nya restaurang. Det var jag värd.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar