Och nu gråter Sanna

 Det slår aldrig fel, som den Rocky-nostalgiker jag är har jag svårt att mottstå videos som denna. DEt är ju dags för åttondelsfinaler i Champions League ikväll och Celtic möter Juventus. Tänkte på tiden då Henrik Larsson var "The king of Kings" i Glasgow och så hittade jag det här klippet och så var det kört. Letade egentligen efter ett klipp när Larsson gör mål för Barcelona mot Celtic och avstår från att fira. Så snyggt! Men det hittade jag alltså inte men detta klipp var ju inte så illa det heller.

On the road igen

På väg hem från en lyckad kväll med kollegorna, gnagaren Thomas Oredsson och bajaren Jörgen Sjöberg. Jörgen berättar om sin karriär som innebandyspelare. Bland annat mötte han Henrik Larsson, innan han satsade helt på fotbollen, eller som de kallade honom då Bob Marley. De visste ju inte vad han hette.

Saker man hittar när man städar

Hade helt glömt att jag köpte denna lilla whisky när jag var i Glasgow. Jag minns ju att han kallades The king of kings men denna souvenir hade hamnat långt bak i skåpet. Borde städa oftare.

Jag gillade

Henrik Larssons sommarprat där han bl a pratade om sitt hattande i landslaget och sorgen över sin missbrukande lillebror som gick bort, 2006 tror jag att det var. Jag trodde han skulle låta träigare att lyssna på men nej.
Jag fick t o m rysningar fast inte när han pratade utan när man hörde en engelsk kommentator referera ett mål när han spelade i Manchester United. Ibland glömmer man vilken stor spelare han var.

Det går trögt

med bloggandet har jag just märkt och det beror en kombination av arbete och sememster. Samtidigt som jag har semseter har jag en del skrivjobb och det är inte den lättaste kombon. Henke Larssons sommarprat får jag lyssna på ikväll och Sverige- Nordkorea missar jag. Däremot blir det Sverige-USA live för mig. Jag och några kompisar åker till Wolfsburg med nattåget. Det blir något attt blogga om det. Kan ju börja med att hotellrummet gick på 1300:-. Per person.
Gulp.

Under klungan

Jag ser Landon Donovan skjuta USA vidare till åttondelsfinal. Jag ser hur han hamnar underst i högen av firande spelare och jag tänker att där skulle jag inte vilja ligga, underst alltså. Det verkar obehagligt tycker jag. Hur andas man? Jag minns Henrik Larsson berätta i Offside för Anders Bengtsson om då han vann Champion League med Barcelona. När Belletti gör det avgörande målet händer följande
"Plötsligt låg jag underst i högen av spelare. Jag har klaustrofobi och började få panik och brottade mig ur. När jag rest mig upp kände jag att det var klart". Usch, för att hamna underst.