Blöt, trött men ändå rätt nöjd

DIF kvitterar i spöregn i sista minuten 2-2. Pust!
Skulle förevigat detta men mitt kamerabatteri dog. Suck!
Geert Den Ouden intervjuades i halvlek. Det var ett kärt återseende.
Nu ska jag gå och lägga mig i min säng. Det blir ett kärt återseende.

Jag tar tillbaka

Jag undrade ju vem som skulle vilja se Tv-laget spela fotboll. Jag hade ju svårt att förstå varför man skulle vilja kolla en så'n match.
Men jag visste ju inte att gamla DIF-holländaren Geert den Ouden var med. Så nu har jag ändrat mig. Den Ouden vill jag alltid se.

Den Ouden

Jag gillade holländaren Geert den Ouden när han var i Djurgården. Inte minst därför att han även efter han slutat sa sig följa Djurgården och att han kollade DIFs hemsida varje dag. Det kanske han inte gör idag men han har tydligen varit i Sverige igen. Det läser jag på Patrik Ekwalls blogg.
Där han bl a skriver följande.

Det är förstås massor av anekdoter att skratta åt på våra TV-lagsresor. Geert den Ouden…som talar hygglig svenska, trots väldigt kort tid i landet…kom med några nya. Som när han trodde att gul uttalade som “jul”.Så det var förståeligt när en allsvensk domare såg lite undrade ut efter en varning, då Stjärten frågade:

“Varför ger du mig ett “julkort”?

Ett blårandigt hjärta

Läser att den gamle Djurgårdaren Geert den Ouden varit i Sverige för att medverka vid DIFs materialare Kjell Lundqvists begravning. Och jag kan inte låta bli att le, vad skön han var. Vad skönt det var att vara Blårand på den tiden. Hörde en gång att han fortfarande går in och regelbundet kollar av DIFs hemsida. Ja, det var ljuva blå tider.