Närmare kan ingen vara

Så här nära var kom jag Carolina Klüft igår. Det är det närmaste jag varit en sjukampare. Stort. Stort för henne också att stå framför en manusförfattare från Parlamentet.

Lika som bär

Sista dagen på workshopen med Babben och jag får höra att jag ibland blir lite lik en väl övertänd halvskadad Carolina Klüft...Och det är inte så där jättebra i ståupp sammanhang.

Jag är skeptiskt

till att Carolina Klüfts man, den fd stavhopparen Patrik Kristiansson tar över som huvudansvarig som tränare för hoppstyrkan.
Kanske är det jättebra, förmodligen saker jag brukar vara skeptisk till brukar vara bra.
Tvärbanan t ex den är ju en succé men aj, vad skepisk var jag.
Men ändå, spontat känner jag nja.

All time high

Rekord! Time Out har aldrig haft så många tittare som nu. På redaktionen fick man tårta men inte jag för jag var inte där men det var nog lika bra det eftersom det enda jag får fira med är en proteindrink enligt min personlige tränare. Rekord, jag känner mig som Carolina Klüft på den gamla goda tiden. Fast nu var det här ju ett lagarbete så jag kanske ska säga handbollstjejerna som tog VM-guld nyss. Hur rekordet löd? Det har jag redan glömt, 1,4 miljoner eller om det var 1.2.

Förresten

Maria Akrakas sommarprat var bra. Mycket bättre än jag väntade mig. Hade ingen aning om att hon började med löpning när hon var 18 år och att hon tre år sedan var med i landslaget. Det är imponerande. Själv började jag med löpning när jag var 40 år och slutade efter två år fast nu har jag börjat igen.
Jag tycker också att Carolina Klüft ska börja med sjukamp igen. Det var roligare när hon tog guld än kom näst sist.