Livet på en arena

Tele2 arena. Det går upp och det ner. I måndags vinst mot serieledarna Helsingborg och idel hyllningar av den nya arenan. Idag, en jävla kö till biljettförsäljningen och nu 3-0. MIT BP!!!! Och var är alla Djurgårdare? Vi spelar ju hemma för tusan! Jag kokar över. Av ilska och frustration. Bilden är lika Tim dom jag känner mig.

Tillbaka till barndomen

Ut och spring. Ut och se på fotboll på Stora Mossens IP, där jag brukade ha idrottsdagar som barn.
Titta på BP flickor 99 där min gamla basketpolare Rebecka, som jag vann Årets träningsflitigaste med på 80-talet, har en dotter Maja Skånsberg som spelar.
Ut och fika med Rebecka. Blir troligtvis på Park i Alléparken. Bredvid bokhandeln där jag och min kompis Stina varje fredag snattade suddigummin på mellanstadiet. Att vi aldrig åkte fast?




Vila i frid Sven Tumba, Djurgårdslegendar.

Hur tänkte BP?

Med fyra omgångar kvar sparkades tränaren Kim Bergstrand. Det var den sista tränare jag trodde skulle få sparken men det tyder väl på att BP's styrelse drabbades av "storklubbsyndromet". Familjeklubben i Grimsta släppte tankarna på långsiktighet och verkade ha glömt att Kim hållit kvar Brommapojkarna i högsta serien ett antal. Brommapojkarna åker ut ändå och styrelsen kan stå där med lång näsa. Rätt åt dom tycker jag.

Kom igen nu Norrköping

Se till att ni kommer upp i Allsvenskan. Norrköping passar där. Däremot gör det mig inget om Brommapojkarna åker ut. Och det seäger jag fast jag är uppväxt i Bromma. Men BP är inget Allsvenskan lag. Det är en stor fotbollsförening som suger upp alla talanfgulla ungdomar i Stockholm och de kan vara i Superettan. Fö hoppas jag att Gefle blir kvar fast de ser onekligen mörkt ut nu. Fast mest bryr jag mig ju om DIF och imorgon är det DERBY!!!!