En dag på landet

I nostalgins tecken. Buster, saknad sedan länge. Vad gör Lena Sukonen, världens bästa bowlare, idag? Och Nobby Tåfjutt, varförglrs inga serier med det namnet längre?

Nu

Löprunda Årstaviken runt. Dock inte i dessa skor. De tar jag på mig sedan då jag ska på 13-års kalas med bowling.
I övrigt laddar jag inför derbyt. Kan bli dyrt. Och då menar jag inte att DIF kanske måste stå för polisnotan utan min nota för Le Grand Tour, Den Stora Pubrundan.

En STRIKE!

Och sedan fick allt åt helvete. Jag pallade väl inte det mentala trycket och lunchbowlingen slutade med att jag kom sist. Bildredaktör Victor Gustafsson som så snyggt skickar iväg ett klot var inte heller nöjd. Han blev slagen på mållinjen av Johan Stjernquist. Ovärdigt, kallade han det. Var glad att du inte kom sist, mumlade jag.

Konsten att bowla

Det har varit slutfest för Timeout. Vi skulle bowla på Marions i Stockholm (fd biografen Royal, Sandrew 1-2-3, Astoria). Som gammal biografmaskinist och filmrecensent (på SVT Text) så gråter jag åt det faktum att bio bytts mot bowling men men man får väl vara glad att det inte blev kontor.
Jag har bowlat tre gånger i mitt liv, varav den senaste gången var för 25 år sedan. Det går inget bra. Viktor Gustafsson har bowlat förr, han kan. Det ser man på bilden.Han gör en strike. Jag vill också göra en strike men det blir ingen. Ibland faller någon kägla, ibland ingen, ibland flera. Jag blir sur när inga käglor faller. Men sedan blir jag glad igen. För då ska vi äta.